- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
5

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genombrottstid för kulturella samhällsfrågor - Vårt land får en ordnad folkundervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vårt land får en ordnad folkundervisning.


Folkundervisningen i den gamla goda tiden.



ALLTSEDAN Karl XI:s tid påbjöd kyrkolagen, att
klockaren skulle »med flit driva barnaläran och undervisa
barnen att läsa i bok». Men hur det lagbudet skulle
kunna tillämpas i våra stora, glest befolkade församlingar,
det var en annan fråga. Allmogens barn kunde ha hur
brinnande håg som helst att lära, hur gott huvud som helst —
vad hjälpte det, när det nästan ingenstädes på landet fanns
några skolor att gå till? Ofta var det en gammal försupen
knekt eller annan avsigkommen stackare, som vandrade
omkring i gårdarna och invigde barnen i konsten att »stava och
lägga ihop». Ibland var också det kvinnliga könet
representerat av någon gammal »läromor» med namnet Skol-Johanna,
Skol-Ellika el. dyl. Det generade inte dessa pedagoger, att de
»merendels ofullkomligt kunde grunderna för stavningen och
än mindre meningen av vad i de kateketiska läroböckerna
framställdes».[1]

Vid en biskopsvisitation i Vadsbo i Västergötland 1747
antecknades i protokollet, att klockaren undervisade
församlingens ungdom; och — heter det vidare — »utomdess
finnes här en ofärdig gosse, som far i byarna omkring och
lärer ungdomen att läsa i bok». Där det var som bäst ställt
med undervisningen på landsbygden brukade det vara


[1] Prosten Ahnfelt berättar, att i en av byarna i Bosarp i Skåne
fanns på den tiden en skollärare, som lärde barnen att säga »bél-juga»
i st. beljuga, »bittída» och »tillföréne», och som vid morgonbönerna
läste: »Gud bevare oss för vår kristliga överhet!» Katekesfrågan
»Vem var Moses?» lät han barnen besvara sålunda: »En trogen
häradstjänare
, som förde Israels barn utur Egypten.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free