- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
26

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genombrottstid för kulturella samhällsfrågor - Vårt land får en ordnad folkundervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stats- eller valmän. Undervisas de väl i religionen, så torde
det vara tillfyllest.»

Peter Petersson hade många meningsfränder. En sådan
var prosten Agrell, som var övertygad om att allmogemännen
kände sig lyckligast vid att läsa sin bibel och andra andliga
böcker. Dessa människor, sade han, »känna sin salighetslära
och veta, vad de skola tro, göra och hoppas, och äro med
denna kunskapsgrad belåtna, nöjda och lyckliga. Med lärda
frågor befatta de sig icke, med politiska ännu mindre, ty
de leva i den tron, att folk och land med Guds hjälp styras
dem förutan. Men låt nu ett annat förhållande inträda; låt
smaken för världslig lektyr småningom intränga i de fredliga
hyddorna, så skola dessas inbyggare snart bortlägga
psalm- och böneboken och däremot i politiska skrifter eller gazetter
finna en annan själaföda. Deras nyfikenhet skall väckas av
berättelser om tjuv- och andra brottmålshistorier. Dessutom
skola anmärkningar och klander å regeringens styrelse
bibringa dem kunskaper, som ingalunda bidraga till befrämjande
av deras moralitet och laglydnad. Vad nytta kan väl en
fattig torpares dotter hava eller vad bruk kan hon göra av
sin skrivkonst och ännu mer av sin rättskrivning?
Tilläventyrs kan hon uppsätta ett sirligt och städat kärleksbrev till
sin fästman, men dylika brev bliva nog välkomna, om än
några ortografiska fel där förefinnas.»

En hårdnackad motståndare hade reformen också i den
gamle göten L. F. Rääf, Ydredrotten.[1] Han menade, att
den ekonomiska bördan av folkundervisningen skulle bli
för tung för både statsverket och socknarna. Dessutom
måste jordbruket bli lidande genom att en stor del av den
jordbrukande befolkningen förvandlades till pedagoger: »Två
tusen drängar skola lockas från jordbruket.» Synnerligen
omilt bedömde han folkskoleseminarierna, »dessa
olycksbringande drängakademier», såsom han brukade kalla dem.

Resultatet av riksdagens överläggningar blev det beslut,
i kraft varav regeringen utfärdade 1842 års
folkskolestadga
av innehåll, att minst en — helst fast — folkskola
skulle inrättas i varje socken, och att alla föräldrar voro
skyldiga att låta sina barn få undervisning ej blott i



[1] Se bd VIII: 282.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free