Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genombrottstid för kulturella samhällsfrågor - Vårt land får en ordnad folkundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
duglighet men måste det oaktat snart lämna den. Anledningen
var, att han kom i konflikt med sina överordnade. Hans
varma medkänsla med de små i samhället gjorde, att det kom
smolk i mjölken. Det skar honom i hjärtat att se torpare
och arbetare leva ett liv av oavbrutet släp och slit.
Följden kunde ju ej bli annat, än att de antingen blevo fullständigt
förslöade till själen eller också att de grepos av begär att
genom ruset skaffa sig en bedräglig känsla av lycka och
kraft. Rudenschöld föreslog därför på bolagsstämmorna, att
man skulle lätta de underhavandes arbete, så att de kunde
få någon tid att vara människor de också. Men då möttes han
med ett hånskratt av bolagsherrarne. Något så tokigt hade
man väl aldrig hört förr! En sådan opraktisk svärmare som
den nye förvaltaren hade de inget bruk för vidare. Han gick
ju bara och ställde till förargelse. Slutet blev, att
Rudenschöld gick sin väg. Ett nytt försök som jordbrukare
misslyckades till följd av felslagna skördar. Men de ekonomiska
motgångarna bragte honom till klarhet över den väg, han
hade att gå. Nu var han fast besluten att sätta in sin egen
person i arbetet på att förverkliga sina sociala idéer.
År 1845 publicerade han sina »Tankar om ståndscirkulationen».
De flesta av hans ståndsbröder kallade skriften
»en galen bok av den galne greven». Vad var det då för galet
med den boken? Jo att författaren drog i härnad mot den
falska uppfattningen, att det ligger något nedsättande i att
en herremans son blir kroppsarbetare. Om en herreman också
har ett dussin söner, sade Rudenschöld, så tar han för
alldeles avgjort, att alla tolv skola bli herrar, vad det kosta
vill, fast Försynen icke ämnat mer än några få av dem
därtill. Låt dem — manar Rudenschöld — bli duktiga, kraftiga
arbetare i stället för onyttiga, ja skadliga herremän! En
radikalt genomförd ståndscirkulation blev hans lösen.
Därigenom skulle människor av olika samhällsklasser bli
förbrödrade med varandra och en av kristendomens
grundtankar förverkligas. Därigenom skulle också arbetets ära
vinna sitt fulla erkännande.[1]
På våren 1846 öppnade Rudenschöld på riddarsalen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
