Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genombrottstid för kulturella samhällsfrågor - Vårt land får en ordnad folkundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även vidga deras vyer. Folkhögskolans fader, den danske
biskopen Grundtvig, var en varmhjärtad skaldenatur, som
besjälades av den stora tanken, att denna skola skulle fylla
de ungas sinnen med föresatser att göra sina kunskaper
fruktbringande ute i livet, uppfostra dem till goda och sunda
människor, till dugande medborgare. Folkhögskolans mål
är att ge en undervisning, som ej drager allmogens söner
och döttrar från kroppsarbetet utan återger dem åt detta
med stärkt håg för deras livsvärv och ökad förmåga att
utföra det. Endast av vakna människor kan man göra duktiga
jordbrukare.
Det var särskilt efter 1864 års olyckliga krig med Preussen[1]
som folkhögskoletanken tog fart i Danmark. De stora, tunga
förlusterna utåt manade Danmarks folk att samla alla sina
krafter till inre motvikt. Man fick se de rikast begåvade och
högst bildade män lämna ämbetsmannabanan, där de hade
lysande utsikter till befordringar, för att ägna sitt liv åt det
stora värvet att uppfostra och förädla allmogens ungdom.
Från Danmark har sedan folkhögskoletanken utbrett sig
över både Sverige, Norge och Finland eller rättare sagt:
tanken på att grunda folkhögskolor uppstod i vårt land vid
ungefär samma tid som i Danmark.
Nästan överallt i vårt land, där det varit fråga om att
grunda folkhögskolor, ha både kommuner och enskilda
personer visat en storartad offervillighet. Våra folkhögskolor
äro enskilda läroanstalter, men staten bidrager med årligt
anslag. Så har Grundtvigs tanke kunnat förverkligas ända
uppe bland den glesa svenska befolkning, som vid vår gräns
i nordost håller vakt för svenskspråkig kultur. Och årligen
strömma frivilliga skaror av bildningssökande ungdom i
tusental till dessa läroanstalter för att vinna kunskap och —
för att begagna ett ord av Grundtvig — »livsupplysning».
»Ack, många törsta. Giv dem den läskande drycken! De
skola vara tacksamma även för en droppe därav», säger vår
störste hävdatecknare.
En livskraftig gren i folkbildningsarbetet utgör också
verksamheten att genom föreläsningskurser göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
