Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genombrottstid för kulturella samhällsfrågor - Nykterhetsrörelsen och Peter Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allteftersom frukterna av goodtemplarordens och andra
nykterhetsföreningars sociala räddningsarbete mognat, har
emellertid ej blott medlemsantalet ytterligare växt utan
också dessa föreningars framgångsrika, välsignelsebringande
kamp mot en av vårt folks lömskaste och farligaste fiender
förvärvat dem allt allmännare erkännande och sympati.
Sida vid sida med dem, som äro organiserade till kamp
mot dryckenskapen, kämpa också alla andra medborgare, som
arbeta på att höja vårt folk i andligt och kroppsligt avseende.
Ty mer och mer börjar man komma till insikt om att ett
utrotningskrig mot spritdryckerna icke är det enda medlet
att rädda vårt folk från dryckenskapens förbannelse. Minst
lika betydelsefullt är det att draga människorna från krogarna
genom att bereda den kroppsarbetande klassen hemtrevliga
bostäder, genom att lära husmödrarna att laga god och
närande föda samt att hålla hemmet snyggt och inbjudande,
genom att främja ett sunt och stärkande idrottsliv samt
väcka håg för läsning, föredrag o. s. v. Detta ha också
nykterhetsföreningarna insett och bildat flere tusen s. k.
studiecirklar med bibliotek, bildnings- och sällskapsklubbar, vilka
fått en stor folkuppfostrande betydelse.
Allt detta är också vapen i kampen mot den fiende, som
alltjämt tager så många människors liv, förorsakar så många
brott och suger till sig mer än 100 millioner kronor årligen
från vårt svenska folk. »Är det allas plikt», yttrade en gång
Peter Wieselgren, »att bekriga en utländsk fiende, som står
på gränsen, så måtte det även vara allas plikt att bekriga den,
som står mitt ibland oss.»
Med stolthet kunna också nykterhetsvännerna peka på
det resultatet av deras arbete och föredöme, att det
numera inom alla samhällsklasser i vårt land anses för en
skam att berusa sig. Därmed är ett ofantligt stort steg
taget i svenska folkets utveckling. Det var inte så länge
sedan man tyckte det var rent av duktigt att supa sig full
vid festliga tillfällen, och ännu närmare ligger oss den tid, då
ett rus ansågs som en oskyldig sak och mest togs från den
skämtsamma sidan. Numera har den uppfattningen trängt
igenom, att den som dricker så, att han blir omtöcknad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
