Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s glada dagar - Reformarbetet från Oskar I:s tid fortsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Minnen», där han bl. a. säger: »Känslor av hat och hämnd
vet jag mig icke hava hyst. Måhända kommer det därav, att
jag föga varit utsatt för människors nedrighet.» För övrigt
tecknar han sig själv såsom på en gång överdrivet blyg och
ärelysten. »Jag har», säger han, »lidit gränslöst av blyghet
och aldrig kunnat fullkomligt övervinna den, ehuru den
naturligtvis blivit mycket avnött först genom tvånget och sedan
genom vanan att träda fram. En annan plågoande, som
mycket besvärade mig i ungdomen, var rädsla. Dock har jag
alltid sökt att manligen strida däremot och vet mig icke hava
låtit feghet förmå mig att övergiva min post. Mest är det
fysiskt mod, jag saknat; i det moraliska modet tror jag
mig kunna mäta mig med mängden, och av politiskt mod
har jag måhända haft allt för mycket. Jag har ofta blivit
omtalad för mitt lugn, som jag icke ägt så fullt, som man trott.
Till följd av hela mitt skaplynne har jag alltid varit
fördragsam emot olika tänkande, även i religiösa ämnen. Allt
utvärtes braskande med religiösa känslor har varit mig
motbjudande; likasom jag aldrig kunnat tro, att vi blivit satta i
denna världen huvudsakligen för att sucka och ängslas.»
När den mannen en gång insett, att rättvisan fordrade
ståndsindelningens upphävande, låg vägen klar för honom.
Ehuru han själv tillhörde rikets främsta stånd, satte han in
hela sin kraft på att upphäva detta stånds föråldrade
privilegier. Så utarbetades under hans ledning ett förslag till
ny riksdagsordning, enligt vilket riksdagen icke längre skulle
bestå av fyra stånd utan av två kamrar, vilkas ledamöter
skulle utses genom samfällda val utan hänsyn till börd eller
samhällsklass. Som villkor för rösträtt sattes dock en
förhållandevis hög census av 800 riksdalers årsinkomst eller
äganderätt till fastighet, värd minst 1,000 riksdaler.
De Geer och hans ministär voro beslutna att stå eller falla
med detta förslag.
Först gällde det att övervinna konungens motstånd. Karl
XV var nämligen i själ och hjärta mot ståndsindelningens
upphävande. Som kronprins hade han motarbetat
representationsreformen och var mycket belåten, då han i ett brev
på hösten 1850 kunde anförtro sin vän Henning Hamilton:
»Jag har nu sonderat kungen! Han ser med nöje, att förslaget[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
