Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s glada dagar - Reformarbetet från Oskar I:s tid fortsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men så gott som allt det som sålunda givit glans åt Karl
XV:s regering hade genomförts icke genom utan trots den
konservativt anlagde konungen själv. På det viset gled
småningom makten ur händerna på regenten för att stanna hos
hans ministrar och hos riksdagen, vars inflytande helt
naturligt växte därigenom, att den från och med år 1866 blev
årligen återkommande. Och i samma mån som Karl XV
såg sig själv mer och mer reducerad till en statsdekoration,
slappnade hans intresse för regeringsbördan. Snart levde
han nästan blott för sina nöjen.
Litteratur:
Wilhelm Erik Svedelius, Representationsreformens
historia.
Louis De Geer, Minnen: 2 delar.
Pehr Jakob von Ehrenheim, Minnestal över
statsministern Louis De Geer (Svenska akademiens
handlingar för år 1897; häft. kr. 5:25.)
Gunnar Carlquist, Ur Henning Hamiltons
brefsamling: 2 delar; häft. kr. 9:—.
Gustaf Florén, Tillkomsten av 1866 års R. O.
(Med utförlig litteraturförteckning).
Leif Kihlberg, Den svenska ministären under
ståndsriksdag och tvåkammarsystem intill 1905
(Med utförlig litteraturförteckning).
Emil von Quanten, Konung Karl XV och friherre
Louis De Geer (i »Brokiga blad», utgifna af
Konstnärsgillets skriftställarloge i Hälsingfors 1900).
Gunnar Rexius, Det svenska tvåkammarsystemets
tillkomst och karaktär (Skrifter utgifna af K.
Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 1915);
häft. kr. 7:—.
Hjalmar Haralds, Den historiska metodens
själfbesinning; häft. 25 öre.
Claes Herman Rundgren, Minnestal över
statsrådet F. F. Carlson (Svenska akademiens handlingar
för år 1887; häft. kr. 9:—).
Emil Svensén, Huru representationsreformen
genomfördes (Ord och bild för år 1905).
Sigurd Hansson, Den svenska kyrkomötesinstitutionen.
P. O. Gränström, Prästeståndets sista strid; häft.
kr. 2:50.
A. Thomson, Hur vår ännu gällande riksdagsordning
kom till (i »Önnestads folkhögskola 1868—1918»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
