Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s glada dagar - En äkta stockholmare från reformbanketternas och representationsförändringens dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Han var en folkets vän av övertygelse och ej av egennytta»
— sådant var det eftermäle, en politisk motståndare gav
honom.
Under de sista åren av sitt liv hade han ägnat sig mera åt
politiken än åt litteraturen. Han kunde så mycket lättare
välja den sysselsättning, som mest intresserade honom, som
han ärvt en vacker förmögenhet efter sin riktige fader, vilken
dött som kyrkoherde i Ladugårdslandets församling och
under de senaste åren av sitt liv alltmer tagit sig an sonen.
Som en välsituerad borgare satt August Blanche på sin
malmgård på Ladugårdslandet, allmänt uppburen för sin
gästfrihet. Blanche var en man, som förstod att själv njuta
av livet, men han hade ej mindre glädje av att ställa det
bra för andra. En äkta stockholmare var han, med alla en
sådan typs goda och svaga sidor. Men hur man än bedömer
honom, måste man erkänna, att hjärtat hade han på rätta
stället. Det kunde inte minst Stockholms fattiga intyga.
Ty hans givmildhet i det tysta var outtröttlig.
Mot sin gamla goda mor var han alltid den kärleksfullaste
son. Han tog henne till sig efter styvfaderns död, höll henne
högt i ära och förnekade aldrig sitt ursprung. En gång sade
Blanche till en vän, som blivit änkling: »Trösta dig, en
fästmö och en hustru kan man få igen — en mor aldrig!»
Själv gifte sig August Blanche aldrig. Han hade en gång i
ett hastigt uppblossande känslorus friat och fått ja, men
förlovningen bröts, innan den hunnit leda till ett äktenskap,
som måste ha blivit olyckligt. Blanche var då nära 40 år.
Men vid den tiden var han verkligt kär i en annan kvinna,
den vackra och rikt begåvade unga sångerskan Mathilda
Ebeling, vars lovande bana dock stäcktes av en
bröstsjukdom, som inom kort lade henne i graven.
Litteratur:
Henrik Schück och Karl Warburg, Illustrerad
svensk litteraturhistoria: del IV.
Fredrik Böök, Gunnar Castrén, Richard
Steffen, Otto Sylwan, Svensk litteraturhistoria
under redaktion av Otto Sylwan: del II.
Nils Erdmann, August Blanche och hans samtid.
Lorentz Dietrichson, En norrmans minnen från
Sverige: 2 delar; häft. kr. 8:—.
Conny Burman, Minnen; häft. kr. 3:75.
Birger Schöldström, Bakom fäld ridå; häft. kr.
2:75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
