Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s glada dagar - Illusionspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mötet fick ett efterspel i de s. k. marskravallerna. En
massa människor, som ämnat sig till mötessalen men icke
kunnat komma in, gav sina känslor luft i sång och hurrarop
för kungen och danske ministern med skrän och oljud
utanför Manderströms bostad, utrikesministerhotellet på
Blasieholmen. Här och där slog man också in fönster. Polisen grep
in, och polismästaren försökte slutligen dränka folkstämningen
i vatten från brandposterna. Medlet var ju ofarligt men
tyvärr också overksamt. Oroligheterna blevo bara värre de
närmaste kvällarna. Enligt gammal svensk sed gick
förbittringen löst på polismästaren. Poliserna tappade
besinningen, foro fram med sina battonger mot både kvinnor och
barn, bröto in i husen och häktade hänsynslöst vem som kom
i deras väg.
De burleska gatuspektaklen gjorde det emellertid omöjligt
att taga den avsedda opinionsyttringen på allvar.
Polisens hjältebragder blevo på mångahanda sätt besjungna,
i synnerhet av den kvicke skämtaren Johan Gustav Schultz
i Söndagsnisse. En del av hjältesångerna utgåvos sedan i
bokform under namn av »Konstapel Batongs sånger».
Runeberg, vars Fänrik Stål var mönstret, skänkte dem sitt
erkännande, och på allmänheten slogo de an till den grad,
att tre upplagor gingo åt på en månad. Se här ett par prov.
Förebilderna äro ej svåra att känna igen. Först ett citat
ur sången »Vår polis».
»Den är väl tarvlig, skall så bli
för den som prål begär;
gardisten går den stolt förbi,
men den polisen älska vi;
för oss, posterad här och där,
en gudavakt den är.
Vi älska högt dess spolningsbrus
med friska bäckars språng,
dess raster, dess små lätta rus,
dess snarkningar i månens ljus ...
Allt, allt — men mest dock dess batong,
som skyddat oss var gång.
Här stridde den så mången strid
på torg, i gränd, på krog;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
