Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar II:s tid - Försvarsfrågan och Axel Rappe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Axel Rappe tillhörde en gammal frejdad krigarsläkt, av
vilken tre medlemmar voro med Karl XII vid Poltava.
Hans far var vid sonens födelse löjtnant, avancerade med tiden
till överste och blev sedan landshövding. Det var en manligt
imponerande personlighet. »Han var som en kung», sade en
som stått under hans ledning. Axel Rappe såg upp till sin
far men kände på samma gång en varm tillgivenhet för
honom. Betecknande för förhållandet dem emellan är ett
brev från sonen vid den tid då han nyss blivit myndig. »Jag
kan», skriver han till sin far, »icke annat än vara överlycklig,
då jag ser att jag på något sätt kunnat glädja min älskade
far och så åtminstone i någon ringa mån vedergälla all hans
ömhet. Pappa kan aldrig tro, vad denna tanke att glädja
mina föräldrar driver mig framåt att göra allt vad som är rätt,
och kanske har den mången gång hjälpt mig, då jag tvekat
vilken väg jag skulle gå, och då jag kanske stapplat, har den
upplyftat och understött mig.»
Axel Rappe hade växt upp i ett hem med enkla vanor,
där välling och gröt voro huvudrätterna. En dag stod den
sexårige pojken vid sin gröttallrik och grät — inte därför
att det var gröt, utan därför att — som han sade — »det var så
litet, så det lönade inte att börja».
Det första stilprovet av Axel Rappes hand är ett brev till
hans far, då han var sju år. Så här skrev den senare så
allvarlige och sträve generalen vid den åldern: »Min goda pappa.
Nu skall jag säga pappa, att vi ha varit ute i nya trädgården
och slagit kana på en vattenpuss och Carl slog stjärten i
pussen så att vattnet stänkte högt upp i luften. Och Carl
blev alldeles våt. Det var mycket roligt. Söta pappa, kom
snart hem till
Axel Rappe.»
Någon tungus var Rappe ej heller i ungdomens vår, då
han tjänstgjorde vid Upplands regemente och samtidigt drev
studier vid universitetet. Han var mycket road av sång och
bildade tillsammans med tre andra glada musikälskare en
kvartett, som brukade ha ångan uppe. Axel Rappe räckte
till för både arbete och nöje. »Så som Rappe har jag aldrig
sett någon använda sin tid», säger en av hans officerskamrater.
»Gällde det arbete, låste han in sig på sitt rum, men hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
