- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
328

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg och Carl Snoilsky - Viktor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»som är en spegel
av eterfärg
för skyar, segel
och gröna berg».


Det ljusaste minne från barndomens dagar, som den unge
Viktor bar med sig ut i världen, var bilden av hans tidigt
bortgångna moder. Den dragning till det ädla och höga, den
djupa evighetslängtan, som präglade hans personlighet, hade
hon ingjutit hos honom. Han fick av henne inplantat i sig,
»att man egentligen icke skall vara rädd för annat än att
varda elak, att det egentligen icke finnes annan fara än den».

En av sina vackraste dikter, »Träsnittet i psalmboken»,
har han ägnat åt minnet av henne. En söndag, då han fått
sin första psalmbok — »en prydlig med silverspänne» —
och satt i kyrkan och öppnade den vid bruset av
ingångspsalmens toner, diktade barnets fantasi ur den gamle
Lundströms naiva träsnitt fram en hel skönhetsvärld, där han
tyckte sig skåda de saligas skaror sväva fram.

»Och där, och där!
Jag ser det grant;
där vinkar en kär,
en väl bekant,
en härligt klar,
och skär gestalt,
den döda, som var
en gång mitt allt.
Jag flyger att vila i hennes famn,
att sänka varm
till modersbarm
min längtans bävande lärkehamn.

Men nu, ack nu, tog psalmen slut,
nu stannade orgelströmmen,
mitt träsnitt var färglöst som förut,
och jag satt vaknad ur drömmen,
och templet stod där
mörkt och kallt —
jag saknar min moder
överallt.

Hon var där väl,
hon var nog när
min barnasjäl
men sågs ej där,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free