Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratins frammarsch - Emigrationsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I den svenska emigrationens historia kunna vi särskilja tre
perioder, då utvandringen är vida större än vanligt.
Den första infaller i slutet av 1860-talet. Vid den tiden
drabbades nämligen vårt land av så svåra missväxtår, att en
mängd jordbrukare måste gå från gård och grund. Då
öppnade sig för dem det underbara tillfället att i en främmande
värld bryta nya banor.
Den andra stora utvandringsperioden inföll i början på
1880-talet. Den sammanhängde med en del intressanta
växlingar i befolkningens tillväxt, vilka vi kunna följa tack
vare vår utmärkta befolkningsstatistik. Det är ett känt
faktum, att efter långvariga och folkförödande krig blir
fruktsamheten ovanligt stor. Naturen liksom ersätter de
lidna förlusterna. Detta visade sig också efter de Napoleonska
krigens slut. Från år 1815 intill år 1830 var de föddas antal
i vår världsdel större än någonsin förr; så även i vårt land.
Av dessa skaror blevo fattighus och försörjningsanstalter
överfyllda under de sista årtiondena av förra seklet. På
1840- och 50-talen inträdde de talrika barnskarorna från
tiden efter de Napoleonska krigen i den arbetsföra åldern
och förorsakade överflöd på arbetskraft. Hade Sverige redan
då haft moderna samfärdsmedel, så skulle sannolikt denna
väldiga folkvåg ha nått landet på andra sidan oceanen. Så
blev nu blott i ringa mån fallet. Men vad dessa årskullar icke
gjorde, det gjorde i stället deras barn. Dessa blevo naturligtvis
också sammanlagt ovanligt stora årgångar. Därför inträffade
omkring 1880, att ungdomsskarorna hotade att bli lika
övertaliga som 30 à 40 år förut. Men denna gång funnos bekväma
samfärdsmedel, och så blev resultatet den andra stora
utvandringsperioden. Vid 1880-talets mitt var också det stora
överskottet bortstruket. Då utvandrade i genomsnitt ej
mindre än 40,000 svenskar om året.
Den tredje stora utvandringsperioden avbröts genom det
stora världskriget. Den emigrationen förorsakades varken
av nöd eller överflöd på arbetskraft. Här funnos psykologiska
förklaringsgrunder, sådana som i det föregående framhållits,
särskilt fruktan för den utsträckta värnpliktstiden.
Amerikas Förenta stater lockade ju med frihet från all militärtjänst
ända till dess ingripande i det stora världskriget, då
mången svensk, som rymt hemifrån för att slippa fullgöra
sin värnplikt, tvingades att gå ut i kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
