- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
444

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratins frammarsch - Emigrationsproblemet - Rösträttsfrågorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

välbetänkt ingripande från statens sida, så att i främsta
rummet dylika ödegårdar och svagt brukade egendomar med
sina tusentals tunnland dikad åkerjord kunna komma i
händerna på sådana jordhungrande arbetslösa, som duga till
att bruka dem. Först i andra rummet synes kolonisation
av ödemarkerna böra igångsättas.

Nog finns det således alltjämt en hel del möjligheter att här
hemma sysselsätta nytillströmmande kraft. Det är ändå
ett hårt öde att nödgas exportera en stor del av vår bästa
folkkraft, att kosta på vår ungdom en uppfostran och
utbildning, som andra nationer skola draga nytta av, och det är
inget eftersträvansvärt mål för oss att åter bli en nation med
överskott av barn och åldringar men abnormt få medborgare
i den produktiva åldern.

Litteratur:

Gustav Sundbärg, Det svenska folklynnet. Aforismer.
Häft. kr. 1:50; inb. kr. 2:75.


Gustav Sundbärg, Tankar i utvandringsfrågan;
häft. kr. 2:50.

Rösträttsfrågorna.



1866 års riksdagsordning var i princip en seger för en av
franska revolutionens stora krav: jämlikhetens. »En man:
en röst»
var ju en av grundtankarna i de nya
grundlagsbestämmelserna. Förut hade denna princip tillämpats endast
vid valen till prästeståndet. Inom borgar- och bondestånden
valdes representanter efter en graderad röstskala, och hos
adeln voro ätternas huvudmän självskrivna representanter.

Men den efterlängtade politiska jämlikheten var dock långt
ifrån genomförd med representationsreformen, ty denna
fastslog en census för rösträtt och valbarhet till andra
kammaren av 800 riksdalers årlig inkomst eller av fastighet, värd
1,000 rdr., eller av arrende av gård, värd 6,000 rdr. Följden
av detta rösträttsstreck blev, att medelklassen kom till
makten. Detta var också De Geers avsikt. Men faktum var,
att de flesta vuxna män i vårt land saknade rösträtt, ty 800
kronor var länge en årsinkomst, som ingen kroppsarbetare
kunde tjäna ihop. Visserligen kommo fler och fler medborgare
över penningstrecket i samma mån som penningvärdet sjönk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free