- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
456

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratins frammarsch - Rösträttsfrågorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i fråga kände sig behöva uttryckligt tillkännage, att han
icke
betraktade kvinnan som »en lägre varelse än mannen».

Andra högermän bedyrade, att de ingalunda voro några
principiella motståndare till kvinnans rösträtt — de kunde
bara inte rösta ja ännu, därför att frågan ledsamt nog icke
var tillräckligt mogen och utredd.[1] Det var, såsom dåvarande
justitieministern, Eliel Löfgren, ironiskt genmälde, det gamla
välkända: »En reform! bara inte nu! Rösträttens historia
är», sade han, full av dessa ord liksom grifterna av de dödas
ben.» Och statsministern sporde: »När kommer då den
tidpunkt, då frågan är mogen?» Hade icke just krigsårens
många svåra problem även här i Sverige satt kvinnornas
krafter på ett prov, som de med heder bestått? Sveriges
kvinnor hade »i dessa år kämpat och lidit inför nöden i många
hundra tusen hem mer kanske än flertalet män». Därför
vore de nu mer än någonsin berättigade att äntligen få sin
fulla medborgarrätt. Och justitieministern lät de
motspänstiga höra, att deras tredska var män ovärdig,
eftersom den var dikterad av en känsla, som minst av allt anstår
en man nämligen fruktan — för kvinnorna. Och för
resten så fruktade han för sin del, »att högern hade något
för litet självförtroende i fråga om sin tur hos damerna»,
eftersom partiet ängslades för att det skulle förlora i
inflytande, ifall kvinnorna finge rösträtt.

Härtill genmälde en högerman, att det icke var fruktan
utan farhågor inför kvinnorösträtten, som dikterade
högerns hållning — farhågor därför att det bland de kvinnor,
som skulle bli röstberättigade, endast fanns ett fåtal
kunniga och intresserade men ett stort flertal okunniga.
Detsamma kunde ju visserligen sägas om de män, som
införlivats i valmanskåren genom den allmänna rösträttens
införande, men därför borde man nu icke göra det onda ännu
värre. Och en annan högertalare undrade, om inte fruktan


[1] Den taktiken blev redan på 1850-talet parodierad i en komedi, där
männens och kvinnornas roller voro ombytta: kvinnorna hade att fatta
beslut i anledning av männens ansökan att bli myndiga men hade sina
betänkligheter och ansågo, att männen borde för att få denna rättighet
vara 70 år fyllda, ty det ginge ej an att brådstörta med en så
samhällsviktig sak, och rättigheten kunde annars bli farlig i männen händer
till följd av deras kända vekhet och känslofullhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free