- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
465

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstatera samstämmigt, att smittkoppornas härjningar
avtagit på ett häpnadsväckande sätt, i samma mån som
vaccinationen vunnit allmänt förtroende.

Jenners stora upptäckt har sedan under tidernas lopp blivit
omsatt även på andra områden. Under det senaste
världskriget ympades soldaterna på båda de stridande sidorna
mot tyfus och kolera med sådan framgång, att dessa
fruktade sjukdomar, som annars under krigen bruka kräva massor
av människoliv, blevo helt lindriga. Även i vårt land har
man mer än en gång lyckats att genom ympning hejda en
begynnande tyfusepidemi. Alla veta vi också, vilken
ovärderlig hjälp i kampen mot den förr så fruktade difterin vi
ha i antidifteriserum, bara det insprutas i rätt tid. Tack
vare detta medel har sjukdomens dödssiffra sjunkit till en
liten bråkdel av vad den förut var.

*



Av de farsoter, som i nyare tid hemsökt vårt land, har den
asiatiska koleran
kvarlämnat de hemskaste minnena,
och för dem, som en gång levat i de nästan årligen
återkommande koleraryktenas tid, känns det som en obeskrivlig
lättnad, att vi genom hygieniska åtgärder, framför allt renlighet,
underhjälpta av karantän, ha kunnat visa den fruktade gästen
ifrån oss. Den som ej varit med om någon koleraepidemi,
kan av samtida skildringar från det svåra koleraåret 1834
döma om vad vi undgått. Då rasade farsoten för första
gången i vårt land, och den epidemin blev också den svåraste,
vi någonsin haft i sitt slag. Den hemska sjukdomen hade
då redan i fyra år härjat i Ryssland och i tre år hemsökt
mellersta Europa och England. År 1832 hade den kommit till
Norge. Vårt land hade då ännu gått fritt, tack vare strängt
genomförda karantänsåtgärder, men man levde i ängslan där,
särskilt i Göteborg, som ju var en stor hamnstad.

Vid tanken på att koleran kunde komma dit utbrast biskop
af Wingård i ett brev till Tegnér: »Gud hjälpe oss då för en
talrik depraverad folkmassa, en skock av lazzaroner, som
lever för dagen och gör bragder om natten!»

År 1834, när rötmånaden kom, började det viskas om att
nu var turen kommen till Göteborg. Först var det en
timmerman i Masthugget, som hade insjuknat i häftiga magplågor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free