- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
466

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blivit alldeles svart i ansiktet och avlidit inom några
timmar. Han hade kommit sjuk hem från karantänsplatsen
Känsö ute i skärgården, där han arbetat på ett fartyg, som
nyligen anlänt dit, lastat med bomull. Några timmar
därefter berättade ryktet, att nu hade hans hustru också dött,
och längre fram på dagen avled även en dotter. I ett par
närbelägna hus hade redan en del sjukdomsfall inträffat
med samma symptom: förfärliga plågor med kramp och
svartnade ansikten. Följande dag påträffades en person
döende i samma sjukdom ute på vägen mellan förstäderna
och staden. Vid middagstiden stupade en annan på gatan
och var död inom några minuter. Han blev förd till sitt
hem. På aftonen hade man i samma hus ännu två lik och
åtskilliga insjuknade.

Tredje dagen kungjorde polisen en varning mot förtärande
av bär och frukter och konfiskerade sådana varor på trogen.

Olyckligtvis var i Göteborg ingenting ordnat i förväg för
att mota farsoten. Inga kolerasjukhus funnos, och med
läkarvården var det klent beställt. »Förskräckelsen verkade,
att människor övergåvo varandra i nöden och sprungo sin
kos», berättar prosten Stenhammar. »Bagare, bryggare och
slaktare tillstängde sina bodar och begåvo sig på flykten,
så att det fattigare folket under flera dagar voro blottställda
för hungerns död jämte sjukdomen, så mycket mer som
förskräckelsen hos den kringboende allmogen vållade, att all
tillförsel upphörde. I början ville också ingen bortföra de
döda, och alla lydnadens och ordningens band voro upplösta.
En jämmer över all beskrivning har där varit. Jag har sett
enskilda brev från sansade personer, som försäkra, att de
dock aldrig kunnat föreställa sig ett dylikt elände.» En
samtida göteborgare berättar: »Eftersom likbärare och
dödgrävare dött undan, blev det slutligen svårt att mot även
den glupskaste betalning komplettera antalet — ja, det
gick slutligen så långt, att inom familjerna stundom ingen
kunde förmås att biträda vid likets förflyttning ur sängen till
kistan. Så svår hade ställningen blivit, då länets hövding,
den ridderlige, ståtlige greve Axel von Rosen, som för
farsotens skull från riksdagen begivit sig ned till sitt län, åtföljd
av sina söner gick ur hus i hus för att med egna händer
verkställa denna den sista tjänsten emot de döde, den deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free