- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
467

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egna närmaste fränder och tjänare vägrade att förrätta.
Även von Rosen blev slutligen själv offer för denna pestilentia
— och ett av de ädlaste.

Hjärtslitande scener förhärda småningom, och sådana såg
man dagligen. Här gjorde farsoten elva syskon fader- och
moderlösa inom några timmar. Där rycktes bruden ur
brudgummens famn jämnt på åttonde dagen efter bröllopet.
Här hördes genom fönstret en familjefader anropa förbigående
om hjälp, emedan hela hans omgivning gripits av sjukdomen
och han själv nu även kände sig förlorad. Där reste sig ur
långvarig febersjukdom en mor för att vårda sina bägge enda
barn, på en gång angripna av koleran, och gick med
senapsdegarna kvar under sina fötter, outtröttlig emellan de bägge
små sängarna, tills döden härjat dem båda. Men själv blev
hon genom denna ansträngning frisk. Barnet och gubben,
den svage och den starke, den glade och den bedrövade,
den rike och den fattige — alla mejades av dödens lie utan
åtskillnad och försköning. Ofta när en maka, en mor eller
syster följt till dörren den avlidne älsklingens likkista, bad
hon omgivningen föra henne till sängs, emedan hon nu själv
skulle dö redan i morgon. Sjukhusen voro överfyllda.
Somliga buros dit; andra, som sjuknat på gatan, släpade sig
själva dit men avledo på tröskeln. Hetärerna blevo diakonissor,
sjuksköterskor, bättre, modigare, ihärdigare än
mången, som aldrig varit annat. Hjälten blev feg och mesen
betedde sig heroiskt. Sjuksköterskor, sundhetsnämndernas
ledamöter, likbärare och likkörare stupade; landshövdingeämbetet
dog ut, dödgrävare föllo själva i de gravar, de grävde
åt andra. Lik förbyttes och förväxlades; lik vaknade i sista
begravningsstunden åter till livs och blevo räddade. Man
påstod t. o. m., att skendöda begrovos utan hjälp och
förbarmande.»

Efter en vecka stodo två hus i Masthugget utdöda, och
farsoten grep alltjämt omkring sig med en förfärande fart.
»Människor sjuknade på gatan, föllo ned och dogo snart
sagt som flugor. Många, många, som på morgonen alldeles
friska lämnade hemmet för att gå till sina bestyr, lågo redan
på aftonen nedbäddade i kyrkogårdens mull, ty både smittan
och hettan och den otroligt snabba förvandlingen nödgade
till ytterlig brådska med begravningen. Ju mera fysisk styrka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free