Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På landsbygden hade vid den tiden den fruktansvärda
smittans förödelser hämmats genom införande av
sundhetsvisitationer i stor skala till utrönande av om könssjuka
personer funnos i samhället samt genom 1817 års betydelsefulla
beslut, att alla könssjuka skulle få fri läkarvård. I Stockholm
räckte det emellertid ej med mera tillfälliga sundhetsvisitationer.
Där måste en mera regelbunden besiktning införas,
och efter en del mindre lyckade experiment inrättades år
1859 en verklig besiktningsbyrå under samverkan mellan
läkarne och polisen för sådana kvinnor, som »läto sig till
skörlevnad bruka». Dessa besiktningsåtgärder gjorde en hel
del nytta, men svårigheten var att komma åt att kontrollera
hela det s. k. lätta gardet. Statistiken från besiktningsbyrån
i Stockholm för åren 1859—1884 visar bland annat, att nära
40 % av de prostituerade före inskrivningen vårdats å kurhus,
att det alltså varit mycket svårt att i tid avvärja den
smittofara, sedeslösa kvinnor utgöra för samhället.
En hemsk bild av ungkarlslivets nattsidor ger oss Johannes
Sundblad i sin bok »Uppsalaliv»: »Jag kom en dag uppifrån
Fjärdingen[1] för att gå ned åt staden. Just som jag passerade
förbi Nosocomium,[2] öppnades gårdsporten, och en ung man
trädde ut på gatan. Han såg sig skyggt omkring och tycktes
vilja smyga sig undan. Jag, som emellertid i honom igenkänt
en av mina närmare bekanta, styrde kurs rakt på honom för
att hälsa.
’Var har du hållit hus? Jag har ej sett dig på Gud vet när ...
Men, min Gud, vad du ser ut! Har du varit sjuk?’
’Frågor en masse[3] äro min avsky!’ svarade han buttert.
’Och för övrigt tycker jag, att du kan ha dina frågor besvarade,
då du ser mig komma ut härifrån. Man får ej just någon frisk
färg av dieten däruppe, isynnerhet då den skall vara av den
lägre sorten. Grönbeckens[4] soppor sätter inte feber på en —
så mycket är säkert ... Vete Gud, om det nånsin blir folk
av mej ... Adjö med dej!’ Med dessa ord avlägsnade han sig
hastigt.
Jag såg honom allt emellanåt under det år, han kvarstannade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
