- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
490

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vad avsaknaden av både läkare och barnmorska i mera
avlägsna landsändar betytt, särskilt för spädbarnens
livslängd, är lätt att tänka sig.

För att tillgodose hygienens krav i mera avsides belägna
trakter, som kanske hade sina tjugu mil till närmaste läkare,
utfärdades år 1821 en kunglig skrivelse, i kraft varav för varje
husförhörsrote utsågs »en bofast godkänd man att hava
uppsikt på hälsotillståndet och söka genom eget exempel
och god föresyn uppmuntra var och en inom sin rote till
laglydnad, nykterhet och goda seder ävensom att iakttaga
renlighet och snygghet»; och förehölls det alla, »att, till den
ändan tidtals hela kroppen borde tvättas och renas uti
vattenbad, vilka den kalla årstiden böra vara varma,
emedan genom renlighet och hudens ans mångfaldiga
sjukdomar skola undvikas, såsom skabb, gikt, rhymatismer m. fl.»
Vid inträffande sjukdomsfall skulle genast anmälan göras
till prästen.

I Tåsjö socken i nordvästra hörnet av Ångermanland beslöt
man först år 1831 att antaga en barnmorska för socknen.
Men ännu år 1845 var beslutet icke verkställt, och då
påstötning kom från myndigheterna, förklarade sockenmännen,
att »de voro alldeles oförmögna att avlöna henne, och en
sådan vore i denna avlägsna och glest bebodda ort till föga
eller ingen nytta (!). Först 1858 blev en i socknen född kvinna
antagen till befattningen.[1]

Under de senaste mansåldrarna har medellivslängden i vårt
land ökats med ej mindre än 13 år och utgör nu nära 55 år
för män och 57 år för kvinnor eller den högsta kända i hela
världen.[2] Om en avsevärd förbättring av vårt folkmaterial


[1] »Jungfru Sundin» — så hette denna banbryterska — skulle i lön
bekomma en kappe korn av varje bonde, 12 skilling banco av varje
nybyggare och 8 skilling av var torpare.

[2] Bland orter, där man tycks ha särskilt stora utsikter att få länge
leva, intar Esarp i Skåne en rangplats att döma därav att 8 av de 9
personer, som dogo där under år 1922, hade minst 70 år på nacken. Fem
av dem voro t. o. m. födda på 1830-talet. Medelåldern för de avlidna
var 74½ år. Den skulle ha blivit nära 84 år, ifall inte ett
månadsgammalt barn dött och fördärvat den vackra statistiken. En förmildrande
omständighet var dock, att dödsfallet icke inträffade i barnets
hemsocken, Esarp, utan i en annan församling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free