Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vittna också de senare årens redogörelser för hälsotillståndet
bland de värnpliktige. Kassationsprocenten har avsevärt
nedgått och utgör för de senaste åren endast omkring 10 %,
medan den under 1800-talets förra hälft vissa år kunde uppgå
till nära 50 %. Dock är det att märka, att numera 7—8 %
inskrivas som icke vapenföra.
Det ser alltså inte ut, som om folk skulle ha varit friskare
i den gamla goda tiden, tvärtom. Och ej heller får man det
intrycket, när man läser personliga dokument från den tiden.
Det är i stället påfallande, vad personer även på de mest
betydelsefulla poster i samhället då hade tid att vara sjuka.
Flusser och febrar, framför allt den ideligen återkommande
frossan,[1] kunde försätta dem i overksamhet hela månader i
taget, medan man nu däremot med hjälp av medicin och
lämplig behandling ofta knäcker sådana sjukdomar redan i
början. Frossan — samma sjukdom som i södern kallas malaria
— ha vi ju för resten blivit nästan alldeles befriade ifrån,
kanske tack vare det väldiga torrläggningsarbete av
sankmarker, som bedrivits under de senaste mansåldrarna, kanske
också därför att vårt lands medeltemperatur under tiden
sjunkit så mycket, att det ej längre är varmt nog, för att
de malariaförande myggarternas ägg skulle kunna kläckas ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
