Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen
- »Åttiotalet»
- August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu kan den romantiske klockaren leka livet. Nu har det
blivit honom en lust och glädje att gräva i jorden och vittja
sina garn. »Hans unga viv har lärt honom trolla igen. Nu
kan han när som helst vandla salt torsk till stekgädda, härsket
flott till bordsmör; han kan ta fikon på sina tistlar och druvor
på törnena.»
* *
*
På hösten 1887 hade Strindberg slagit sig ned i Danmark.
På det gamla slottet Skovlyst nära Holte trivdes han så väl,
att han stannade där halvtannat år. »Södern i Norden!»
utbrister han i ett brev till Heidenstam. »Frankrikes klimat
med Nordens kakelugnar och diet. Murgröna på väggarna,
lager och järnek och lagerbär, gröna hela vintern ute!»
Under intryck av Danmarks leende natur och den mera
harmoniska tillvaro, som vistelsen här skänkte, tillkommo
hans älskliga naturskisser »Blomstermålningar och
djurstycken». Det är en skald, som här med känsligt
sinne studerar växt- och djurlivets hemligheter.
Kvinnohatet hade haft den inverkan på Strindberg, att
han andligen bytte om skinn. Han övergav den socialistiska
och demokratiska uppfattning, han dittills hyllat, och
övergick till ett slags aristokratisk övermänniskoteori med förakt
för de små — och detta innan han ännu kände till Nietzsche,
med vars teorier Georg Brandes senare gjorde honom
bekant. Snart kunde Brandes glädja det stora tyska snillet
med att Sveriges störste författare var vunnen för hans
åsikter. »Han är», tillägger Brandes om Strindberg, »ett
verkligt geni, blott litet förryckt som de flesta genier (och
icke-genier).» — Nietzsche hyste å sin sida en uppriktig
beundran för sin svenske själsfrände och hans författarskap.
Strindberg hälsade i sin nye lärofader »den store befriaren»
ur de gamla fördomar, han dittills hyllat, »den möderne
anden, som vågar predika den starkes, de klokes rätt
gentemot de dumma, de små (demokraterna)». Demokratin är
nu föremål för den ny vordne själsaristokratens hjärtligaste
förakt. I den egendomliga »historiska» romanen
»Tschandala» med dess kusliga stämning av hemliga brott i en
atmosfär av smuts och orenlighet, predikar den forne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0527.html
