- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
595

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen - Nittiotalet och nyidealismen - Erik Axel Karlfeldt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Uti Krabban skall man bruka
agrimonia, laktuka,
ättika och ruteblad,
föra sig i nya kläder,
njuta fältens arla väder,
källans dryck och svala bad,
item låta leverns åder;
så den gamla boken råder,
vill du vara sund och glad.»


Det är sunt svenskt kärnvirke i vad Karlfeldt skapar.
Dalmasens kärva, rättframma manlighet präglar hela hans
väsen, och manlig vederhäftighet är kärnan i hans skaldskap.

»Fördärves jag platt, om jag viker en tum
ifrån mitt rum!»


säger han i »En envis dalkarls visa». Med mycken kraft
har han också inskärpt betydelsen av »en tillbörlig vrede»
mot det som är fräckt och dumt:

»Lägg tungt och fast din hand i bordet
och som ett lejon kungligt ryt,
och säg det rätta, vissa ordet
manhaftigt, utan flärd och skryt!»


Kulturen med dess jäkt och oro har ingen beundrare i
honom. Naturens stora lugn och de djupa skogarnas
vildmarksstämning äro för honom mycket mer än all
människornas ävlan och strid. Men denne natursvärmare och
drömmare har genom omständigheternas makt
förvandlats till en lärd herrekarl. Charmen i Karlfeldts
hemlandsdiktning ligger kanske djupast i denna motsättning mellan
bonde och herreman. Därav vemodet på bottnen, det vemod
som födes ur längtan och saknad.

I det vackra hyllningskvädet till »Fäderna» tränger fram
en tillbakahållen klagan över att ödet drivit honom bort
ifrån dem:

»Jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund,
halvt nödd, halvt villig er sak jag svek.»


Men en man skall osedd av världen kämpa ut striden
inom sitt eget bröst, och vad människorna få bevittna är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free