Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenny Lind och Kristina Nilsson - Jenny Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan förmåga att försörja varken sig eller andra. Det var
Jenny Linds mor, som fick hålla ihop hemmet. Hon levde
på att undervisa små flickor, men den hårda kampen för
tillvaron hade gjort henne bitter och retlig. Så lilla Jenny
hade det just inte så roligt i barnaåren. Men hon hade fått
den lyckliga gåvan att sjunga bort sina sorger. Hon brukade
sitta i fönstret med sin katt och sjunga så vackert, att folk
som gick förbi, stannade och lyssnade. Bland hennes åhörare
var en tjänsteflicka hos en mamsell Lundberg, som var dansös
vid Operan. Hon berättade för sin matmor, att hon aldrig
hört så vacker sång som den lilla flickans. Mamsell Lundberg
blev intresserad och bjöd den lilla till sig. Då hon hört henne
sjunga, sade hon till hennes mor att för all del uppfostra
henne till sångerska, och så skickade hon lilla Jenny och hennes
mamma försedda med en rekommendationsskrivelse i väg
till Kungliga teaterns sånglärare, herr Crælius. Han blev
så rörd av nioåringens sångprov, att han genast tog henne
med sig till Kungliga teaterns chef, greve Puke, och berättade,
strålande av förtjusning, vilken skatt han funnit. Där
stod — för att använda Jenny Linds egna ord — »en liten
ful, brednäsig, skygg, tafatt flickunge» inför den fine greven.
Inte var det någonting för Kungliga teatern, menade han.
»Nåväl», sade Crælius, »om Greven icke vill höra henne sjunga,
så skall jag själv gratis undervisa henne, och hon skall en
dag förvåna Er.» Då gick greve Puke in på att höra henne.
Och inför den sången kapitulerade han alldeles. Lilla Jenny
blev antagen i Kungliga teaterns elevskola och fick enligt
kontraktsbestämmelser »på teaterns bekostnad föda, kläder
och husrum jämte fri undervisning i sång, deklamation, dans
och de kunskaper, som tillhöra ett bildat fruntimmers
uppfostran och äro behövliga för teateryrket». I undervisningen
ingick även religion, som i kontraktet stod inskjuten mellan
pianospel och franska!
Lilla Jenny var knappt mer än tio år fyllda, då hon väckte
kritikens uppmärksamhet i en barnroll med dans. I »Dagligt
Allehanda» hette det om henne: »Den lilla Jenny Lind spelar
utmärkt väl — vi skulle nästan vilja säga för väl. En sådan
dristighet och säkerhet i teatralisk aktion hos ett barn, en så
fullkomlig frihet från all förlägenhet hos en liten flicka,
som uppträder inför en publik av 1,200 personer, är ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
