- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
617

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenny Lind och Kristina Nilsson - Jenny Lind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engelsmännen rycktes med av hennes tjusningsförmåga, och
sällan ha sådana applådstormar brakat fram genom Londons
kungliga opera, som när Jenny Lind uppträdde där.
»Jenny-Lindfebern» utbredde sig över hela England. När hon återkom
till Stockholm, mottogs hon som en drottning, och vid sitt
besök i Köpenhamn hyllades hon i hänförda verser av
både Œhlenschläger och Hans Christian Andersen, som ej
gjorde någon hemlighet av att han var upp över öronen
förälskad i henne, och förtjust utropade: »Snillet selv og dog
som Barnet bly!» I en självbiografisk skildring säger han:
»Det födes icke på ett århundrade ännu en person så begåvad
som hon, yttrade Mendelssohn, då han talade med mig om
Jenny Lind, och hans ord uttryckte fullkomligt min egen
övertygelse. Genom Jenny Lind lärde jag först känna det
heliga i konsten. Genom henne lärde jag, att man måste
glömma sig själv i den Högstes tjänst. Inga böcker, inga
människor ha haft ett mer förädlande inflytande på mig som
författare än Jenny Lind.» Samma tanke har en annan
beundrare uttryckt med orden: »Man blir bättre av att se
henne.» I Wien sjöng skalden Grillparzer den svenska
näktergalens lov med några förtjusande strofer, som slutade
med verserna:

»Hier ist nicht Körper, ist nicht Ton —
ich höre deine Seele.»
[1]


Men aldrig tog den berömda sångerskan själv skada till sin
själ av äran och framgångarna. Hon liknade »en känslig
minosa, som drager sig samman vid minsta beröring». »På
scenen var hon den stora konstnärinnan, som överglänste hela
sin omgivning; hemma hos sig var hon en blyg, ung flicka med
ett fromt, barnsligt sinne», säger Hans Christian Andersen.

I jämnbredd med publikens förtjusning stego Jenny Linds
gager i höjden. Redan på våren 1846 honorerades hon i
Hamburg med 1,500 kronor för varje uppträdande. I London
hade hon ett gage av 36,000 kronor i månaden. Men aldrig
har en stor konstnär gjort vackrare bruk av sina inkomster.
Redan på den tid, då hon blott hade små medel att röra sig

[1] »Här är ej kropp, här är ej ton —
        det är din själ, jag hör.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free