- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
620

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenny Lind och Kristina Nilsson - Jenny Lind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med dess jäkt och dess av intriger mättade luft till ett
lugnare liv, som gav henne möjlighet att vara sig själv fullt
ut och leva för sin egen förädling. Till en av sina bästa vänner
skrev hon en tid efter det hon tagit det avgörande steget: »Jag
inser klart, huru oändligt mycket jag har att göra för min
förädling; och jag har blott en innerlig bön: den, att jag måtte
få leva nog länge för att vid min levnads afton kunna visa
Gud en renare själ.»

Hon visste själv bäst, vilka svagheter hon hade att kämpa
emot. Avigsidan av hennes känsliga och lättrörliga
konstnärstemperament var ett mycket ombytligt och retligt lynne.
En inblick i dess kastningar ger oss en dagbok, författad av
hennes forna skolkamrat och följeslagerska Louise Johanson
under deras vistelse i Wien på våren 1847. En gång råkade
de båda vännerna i kontrovers om de »faror och snaror, som
en stor artist är frestad och utsatt för». Den goda Louise
var ängslig för Jenny, »som hon är», heter det i den naiva
dagboken, »och därtill hennes livliga temperament och så gott
hon tror alla». Efter den persen talte Jenny knappt ett ord
till henne på halvannan vecka. Men så blev sångerskan med
ens glad och skämtsam — för att efter ett par dagar återigen
bli »tråkig till humöret — inte emot mig», tillägger Louise,
»men emot dem som kom och ville göra henne uppvaktning».
Så där växlade det med solsken och mulen himmel. Än är
Jenny ystert lekfull och kan ta Louise om halsen, kyssa henne
och dansa omkring med henne en lång stund, än ovanligt
stilla. Och ibland kan hon i klädlogen bryta ut i »ord, som
gå genom märg och ben», så den stackars Louise »har nog
för flere dagar». Men när den impulsiva divan inser, hur illa
hon handlat, blir hon »oändligt älskvärd». Betecknande är,
vad Louise skriver om Jenny Linds uppträdande i operan
»Sömngångerskan»: »Denna gong överträffa Jenny sig själv.
Men under Jenny klädde sig, var en svår stund, men hur
innerligen söt var hon sedan, ner hon bad mig inte vara ond.»

Den berömda sångerskan tycks alltid ha varit särskilt
nervös före sitt uppträdande i denna opera. En annan
gång berättar Louise: »25 maj sjöng Jenny ’Sömngångerskan’
åter — men därförinnan var en storm, så jag trodde, att
hon hade kommit från sina sinnen, för det att jag inte på
ögonblicket kom och satt mig i vangen.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free