Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden på Gustaf V:s tid - Vi och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot de folkrättsvidriga kränkningarna av havets och den
fredliga handelns frihet. Den första protesten kom från
Nederländerna, och exemplet följdes av de skandinaviska
ländernas regeringar, vilka efter gemensamma överläggningar
i Stockholm avgåvo tre likalydande protestnoter ej
blott mot den engelska åtgärden beträffande Nordsjön utan
även emot de krigförande makternas nedbrytande över
huvud taget av de folkrättsliga regler till sjös, som utformats
under ett helt århundrade.
Mer och mer hade det visat sig, att folkrätten var, såsom
salig juris professor Ask i Lund brukade säga, »ett ämne i
juris kandidaten» och därmed punkt. Så mycket värde hade
numera de folkrättsliga grundsatser, som sex av de
krigförande makterna godkänt på en stor internationell
konferens i London. Engelska amiralitetet lät de protesterande
småstaterna förstå, att de i stället för att klaga borde vara
tacksamma för att man höll någon som helst väg över
haven öppen för deras fartyg.
Ändå mycket värre blev också situationen för den neutrala
sjöfarten i februari 1915, då den tyska amiralstaben
förklarade alla farvatten omkring England och Irland samt
hela Engelska kanalen för krigsområde. Att alla fientliga
fartyg, som där anträffades, skulle förstöras, var ju en given
sak, men vederbörande läto också de neutrala veta, att deras
fartyg komme att löpa stor risk att bli förväxlade med
fientliga, och varnade dem därför för att ge sig dit.
Faran blev så mycket större, som engelska amiralitetet
uppmanade sitt eget lands handelsflotta att i händelse av
fara från tyska krigsfartygs sida använda något neutralt
lands flaggor. De neutrala sökte då skydda sina fartyg genom
att måla de nationella färgerna i breda band å båda
fartygssidorna och nattetid belysa dessa nationalitetsmärken
medels särskilda lampor.
Ju längre kriget pågick, desto mera förbittrat blev det, och
dess större blevo svårigheterna för den neutrala sjöfarten
och handeln. England och Tyskland lämnade naturligtvis
inga medel obegagnade för att söka avstänga all tillförsel
till motparten och på det viset knäcka honom. Allt flere
slags varor blevo förklarade för krigskontraband, allt flere
svenska fartyg blevo minsprängda, torpederade eller skjutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
