Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden på Gustaf V:s tid - Vi och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man försökte hjälpa sig med acetylengas, och mer eller
mindre lyckade uppfinningar gjordes för att minska
explosionsfaran i karbidlamporna. Det goda hade dock
eländet med sig, att införandet av elektriskt ljus
påskyndades på ett rent otroligt sätt. Många svenska hem skulle
säkert ännu ej haft denna förmån — ifall ej anno 1914 en
österrikisk tronföljare fått sätta livet till för en bosnisk
attentators kula. Skada dock, att de elektriska anläggningarna
måste göras i en tid med högt uppdrivna kostnader,
som sedan kommit surt efter, och att bristen på koppar
medförde användning av kristidsmaterial, vilket sedan måste
för ytterligare dryga pengar utbytas mot pålitligare material.
På bensin blev det också brist under kriget, och följden
blev, att all privat trafik med bensindrivna automobiler,
motorcyklar och motorbåtar förbjöds.[1]
Under 1917 kom även bränslefrågan i ett högst bekymmersamt
läge därigenom, att kolimporten sjönk på ett mycket
hotande sätt. Lyckligtvis hade vi ju våra skogar att tillgå
som yttersta bränslereserv, men frånsett andra olägenheter
är det naturligtvis mycket oekonomiskt att elda med virke,
som skulle kunnat förädlas av industri och hantverk. Nöden
har dock ingen lag. Man måste skaffa ej blott bränsle åt
de enskilda hushållen utan även drivkraft åt industrin,
järnvägarna och ångbåtarna; och då var det bara att ta,
där det fanns att ta.
På våren 1917 tillsattes den sedermera så ryktbara
bränslekommissionen med uppdrag att sörja för att landets
behov av bränsle tillgodosåges. Uppgiften var alltså att
skaffa fram de väldiga massor ved, som behövdes för att
ersätta de uteblivna stenkolen. En högst bekymmersam uppgift!
Här var inget annat att göra än att genast sätta yxorna
i gång. I kraft av en kunglig förordning lade kommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
