- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
688

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden på Gustaf V:s tid - Vi och världskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltså beslag på vissa skogsområden över hela landet, vilka
med hänsyn till transportförhållandena ansågos ligga bäst
till; och den bränslekvantitet, som därinom skulle avverkas,
bestämdes till vad som motsvarade den årliga tillväxten för
hela landet. Den avverkade veden betaltes enligt taxa,
uppgjord av en riksvärderingsnämnd och efter liberala
beräkningsgrunder. De löner, som kommissionen betalade för
vedhuggningen, voro betydligt högre än de vanliga. Men
detta ansågs nödvändigt för att få arbetena i gång och
bedrivna med den fart, som behövdes under så trängande
förhållanden. På hösten 1917 var en härskara på inemot
60,000 man helt eller delvis i arbete för kommissionens
räkning. För att ingenting skulle förfaras av det nu så särskilt
värdefulla bränslet, anskaffade kommissionen stora maskiner,
som av grenar och ris tillverkade s. k. ristugg,
stubbrytningsmaskiner och en del andra dyrbara apparater,
välmenande till sitt syfte men oskäligt dyrbara att anskaffa
och hålla i gång.[1]

För transport av den behövliga veden till Stockholm,
Göteborg och andra större konsumtionsorter samt till det
skogfattiga Skåne användes till stor del förhyrda eller av
kommissionen inköpta ångbåtar och pråmar.

*



För lokomotiveldning kunde stenkolen endast i mindre
utsträckning utbytas mot ved. Vedeldning nedsätter
nämligen lokomotivets dragkraft högst betydligt. Därför
inverkade stenkolsbristen särskilt ogynnsamt på
järnvägstrafiken, och i och med att järnvägarnas transportförmåga
sjönk, drabbades också industrin av stora svårigheter. För
järnvägstrafiken blev kolbristen så mycket kännbarare,
som man under de första krigsåren vant sig vid att taga

[1] Det var många goda historier i gång om bränslekommissionens tuggmaskiner à 100,000 kronor pr styck, vilka nu tillhöra en nästan
förhistorisk period. Ej på långt när alla av dem kommo i gång med sina
tuggverktyg, men om en av dem, som stått och rört på sina järnkäftar
en längre tid, berättas, att en oförstående lekman tillät sig en närgången
fråga till de arbetare, som skötte vidundret, vad det blev för resultat
av tuggningen. »Ristugg, förståss», svarade de och pekade på en hög
risbuntar. — »Vad använder man dem till?» — »De’ går åt till att elda
tuggmaskinen med.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free