Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden på Gustaf V:s tid - Vi och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men den värsta påfrestningen kom med Österrikes och Tyska
rikets sammanstörtande och den revolutionära brand, som
slog upp bland ruinerna. I detta farliga ögonblick förstod
den svenska regeringen att besvärja stormen inom eget land
och vinna samhällslugn genom 1918 års stora författningsreform,
som framför allt gjorde den kommunala rösträtten
lika för alla och gav politisk rösträtt åt så gott som alla
svenska män och kvinnor från och med det år, under vilket de
fyllde 24 år. Det svenska folket fick se, att det icke behövdes
kravaller och gatuuppträden för att få samhällsordningen
reformerad. I en tid av väldiga katastrofer fördes vårt land
utan äventyr fram till det mest demokratiska statsskick,
som förekommer i något gammalt kulturland. Detta hade
icke varit möjligt utan ett gott samarbete mellan
förtroendemännen för bägge de demokratiska partierna inom ministären.
Men när denna regering utfört sitt värv att besvärja den
värsta stormen, framträdde inre motsatser, vilka på våren
1920 ledde till att koalitionsministären sprängdes, närmast
på grund av olika åsikter i kommunalskattefrågan. Dagen
före sin avgång hade ministären undertecknat den
betydelsefulla akten om Sveriges inträde i Nationernas förbund.
Koalitionsministären efterföljdes av en rent socialistisk
ministär med Branting som statsminister, den första i sitt
slag i något av revolutioner oberört land. Någon parlamentariskt
stark grund att stå på hade denna ministär dock icke.
Visserligen var det socialdemokratiska partiet det starkaste
i riksdagen, men det var icke så starkt gent emot en koalition
av de »borgerliga» partierna, att det förfogade över majoriteten
vare sig inom första eller andra kammaren.
Då den Brantingska ministären nu gjorde till sin huvuduppgift
att genomdriva det socialdemokratiska programmet
i kommunalskattefrågan men detta föll på de borgerliga
partiernas motstånd, ansåg regeringen böra låta det bero på
utgången av nyvalen till 1921 års riksdag, huruvida den
borde kvarstanna eller avgå. På hösten 1920 befanns det,
att valen gått vänstern emot, och i följd därav trädde
ministären Branting tillbaka. Den följdes av en opolitisk
fackmannaregering med landshövding Louis De Geer och
efter honom landshövding Oscar von Sydow som
statsminister. På ett klokt och taktfullt sätt utförde denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
