Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden på Gustaf V:s tid - Vi och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ve utan att äga de ringaste förutsättningar för sådana
uppdrag. Och det behövs bara, att man får in 5 procent
osnutna slynglar i en kår, så märkas de mer än de fem och
nittio, som redligt sträva att göra sitt bästa under besvärliga
förhållanden. De otrevliga individerna förbittrade livet
för oss andra vare sig de hade nöjet att bestämma
över millioner av svenska folkets pengar eller bara över
några tusen kortlappar. Aldrig förr ha okunnighet och
maktlystnad i förening gjort sig så breda, aldrig nöjet att
trakassera andra fått föra sådana orgier som då. Också blev
»kommissionsledan» så stark, att den hotade att omintetgöra
hela krigstidsorganisationen. Smyghandeln blomstrade allt
kraftigare upp, och till slut fanns det knappast någon i vårt
land, som brydde sig om att åtlyda de otaliga
krigstidsförfattningarna.
Till ökning av den allmänna misstämningen bidrog också,
att tonen mot den köpande allmänheten i många affärer
blev allt mindre sympatisk i samma mån, som det blev ont
om varor. Rollerna på båda sidor om disken blevo nu
ombytta, och det kom då i dagen, vilka affärsmän och
handelsbiträden som förut menat ärligt, när de visade ett vänligt
ansikte mot sina kunder, och vilka som bara hycklat och
lismat för att locka köpare. Hur många gånger under
krigstiden lovade man ej sig själv: »I den och den affären skall jag
aldrig sätta min fot mer; men i stället skall jag, när tiderna
bli bättre igen, för all framtid gynna den och den affären,
för där har jag blivit väl behandlad under den onda tiden!»
Det finns också de, som ännu minnas sådana dyra eder;
men med kännedom om folks storartade förmåga att glömma
är det fara värt, att den gode och vänlige affärsmannen ej
fått den belöning, han förtjänat, och den en gång så osnutne
mannen bakom disken ej heller sitt välförtjänta straff.
Därför, o svenska folk: rannsaka minnenas skattkammare
och handla därefter![1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
