Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gandets resultat, att samma person först sjelf
utbetalt hvad han i ränta erhöll — således hade han ju ingen
’ ränta erhållit — och vidare hade han derutöfver måst
betala procent. Nu måste han likväl antingen
beräkningsvis upptaga — eller i många fall
verkligen till en kapitalist utbetala — 4* procent för den
summa som han upplånt eller eljest i arfsdelning etc.
erhållit för att dermed fordom köpa den rättighet
som nu skulle amorteras. Alltså måste han betala
ränta på ett kapital, som redan var dödadt, och
ännu dessutom procent årligen till dess den
imaginära skadeersättningen gått för sig — efter här
valda exempel 32 år, alltså summa 48 procent. Denna
summa, jemte den reella räntan, (lika stor) måste han
utbetala, summa summarum 96 procent, utan
återvinning, och 96 procent hvarför han erhöll 100%.
Reella förlusten utöfver skadeersättningen var då
således 92 procent,
princip- Denna förlust skulle dock blifvit minskad i mån
orsättnVn-som nya idkare tillkommo, hvilka betalade 6% utan
¿räknad stt erhålla 4| och utan att äga ersättnings-anspråk.
EasPItabi-Men hvarifrån skulle dessa räntor egentligen tagas? —
de^kväi ur försäljningspriserna naturligtvis. Men genom den
Talia! täflan skulle just de sänkas. Följaktligen finge
man icke mera en sannolik möjlighet för en årlig
besparing. Just deri låg principfelet.
Särskilta svårigheter framstodo vid utförandet.
Regeringen hade påräknat, att
skadeersättningssum-morna skulle bli jemkade, men stadsdeputerade, och
såsom jag kallat dem komitéerna, hade låtit "svåger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
