Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fristående och hvar for sig ansvariga för béde yttre
och moralisk tillvaro. Af denna riktning äro också
anspråken på menniakans frihet i arbetet en följd,
och ett af dessa anspråk, det första, är att
menni-skan icke måtte hindras från att arbeta. Når
staten mfcdgifver detta anspråks giltighet, och nya
förhållanden således inträda, fordras det tid innan
alla dess medlemmar hinna tillegna sig en
öfver-sigt af hvad alla förfoganderna innebära, och
mången irring äger rum i det praktiska i afseende på
den följd som uppstår af att sluta sig till det ena
eller andra nya 6ättet inom samhället. Af dessa
ir-ringar och åtföljande missräkning på följderna kan
fattigdom och osäkerhet ofla uppkomma, under det att de,
i större mått än förut, erbjudna möjligheterna för
utkomst, gagna den stora mängden, som deremot förut var
i allmänhet nedtryckt på en ännu lägre ståndpunkt.
Men, långt ifrån att näringsfriheten (hvarmed här
egentligen förstås handtverksfriheten) skulle med rätt*
visa kunna beskyllas för någon betydlig del af den
utväxt samhället fått i pauperismen, erkänner man
allmänt att denna i sin konkreta företeelse
förnämligast sammanhänger med fabriksväsendet och dess två
infernaliska häfstänger våldet och egoismen; det förra
uttaladt genom kapitalernas välde såsom medel, den
sed-nare såsom förestafvande njutning på andras bekostnad
Det sednare sättet, såsom princip, ligger likväl
också i handtverkeriernas hittills begagnade metod,
och är således äfven der fördömlig; det har så varit
icke blott sedan näringsfriheten började införas, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
