Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven under skråens gyllene tid; ja, idéen att låta
andra ar be la för sig, bar just ifrån dem öfvergått till
fabrikssystemet. Men, skråen hade sjelfva ärft denna
princip, att låta andra arbeta för sig. Den idéen dr
sa gammal som egoismen, som menniskoslägtet sjelft,
och dess första allmänna yttring var väl när, inom
familjen, den starkare, — mannen — tvang hustron
och barnen att arbeta för hans beqvämligare existens.
Emellertid, för alt återtaga den mera
omedelbara anmärkningen om fattigvisendets tillökning
genom näringsfriheten, ville vi säga att Preussiska
regeringen och statsmannen för öfrigt i samma land
visserligen tyckts skrifva en större del än som
vederbort, af pttaperismen, på näringsfrihetens räkning.
Man hade historiens hjelpreda för hvad skråen
uträttat, och det välstånd som på den tiden rådde inom
handtverken. Man lät leda sig deraf. Den
sammanhållning som fanns bos skråen, tillskref man det
välstånd i dem samtidigt stod att finna, och man har
der-före försökt att genom nya samband ersätta dei gamla
förlorade, och derigenom återkalla till li& en redan
afdöd ooh rätteligen försvunnen statsfunktion. Detta
samband skall nu bestå i de nya gillena. Detäretl
svagt nödankare, der man icke ens har den konse»
qventa egoism till stöd, som hos skråen utgjorde
hållningen.
Historien är en klen ledstjerna i dessa stycken;
hon är i delta fall helt ooh hållet aristokratisk, hon
upplyser blott de prioriterades öde; hon visar fram
de som läto andra arbeta för sig och voro burgna, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
