Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom bekant är, har Preussen nästan fullkomlig
näringsfrihet, hvarmed här förstås rättigheten i
allmänhet för hvilken infödd eller naturaliserad, eller eljest
genom särskilt tillåtelse till industriell verksamhet
berättigad, person som helst, att använda sig i
hvilket yrke som helst, utan afseende på embeten, skrån
och korporationer, (hvilkas bestånd likväl här icke
är upphäfvet, utan existerar så länge det kan). Till
följe af detta förhållande kallas här mästare hvar och
en som förestår ett handtverk för egen räkning,
antingen han blifvit verklig mästare inom vederbörligt
skrå eller allenast sjelf utan andra formaliteter än
erläggandet af beskattningen, skaffat sig verkstad och
arbetare.
Vi förbigå här alla ytterligare anmärkningar
och alla resultater af de statistiska förhållanden
som här omtalas i afseende på handtverkerierna. Vi
anföra här hufvudsakligen endast ziffror.
Inom skrädderiet begagnas icke obetydligt
bi-$kradda-träde af fruntimmers-arbete, men detta, som aldrig^och
af staten åtkommes vid beskattningen, (annorlundai822-1837.
än genom den indirekta och frätande accisen på
födoämnen), upptages icke här, allenast de arbetare
soin enligt mästarens uppgifter föranleda hans egen
plats inom skatte-kathegorien.
Ar. Mästare. Biträden. Samma.
1822 ..... 49,298..... 18,959..... 68,257.
1825. .... 52,676..... 21,670. . . . 74,346.
1828..... 53,791..... 22,022..... 75,813.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
