Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifvakt, dels för a(t genomdrifva de idéer som då
lågoo tidchvarfvets utvecklingsarbete.
Under sublimt behjerlande af den stora,
vanlottade mängdens belägenhet hade Saint-Simonismens
stiftare, Grefven de Saint-Simon upptagit
vinkar ur Smithska statsekonomiska kritiken af förut
gällande förhållanden. Han ifrade för arbetets stör«
sfa möjliga produktivitet, så att större tillgångar
måtte finnas för dem som förut inga hade. Arbetets
vigtiga utveckling under gynnsamma omständigheter,
kallade han industrialism. Han begick härvid, i
det praktiska, samma fel som t. ex. England såsom
stat, och såsom Adam Smith’s fleste efterföljare
begått i theorien. Emellertid upptogs idéen och
utfördes med all ifver. Stor förmögenhet uppkom då
under restaurations tider, allt efter som de
industriella hade kapitaler för att bedrifva arbetet —
genom andra. Den politiska liberalismen vände sig åt
detta håll. Men då man genom Julirevolutionen ¿ter
vädjat till massorna, kände sig proletärerne såsom
en makt i staten. Snart blef deras sjelfkänsla sådan
att de vid flera tillfållen försökte göra sina anspråk
gällande med våld, hvilket dock icke lyckades —
mot statens’ betydande makt. Flere skriftställare
började öppet tala om proletärerne under namn af ’’le
peuple”. Det var hufvudsakligen proletärernes
biträde som störtade restaurationen, men då de
började tala om delning, skiljde sig de förmögne ifrån
dem, ty do hade ju något att förlora. Der fick no
Louis Blanc sin distinction emellan *bourgeoisie”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
