Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlrycker, gifves det icke ännu hos de
kultiverade folken.
De stora massor af interessen som i hvarje stat,
med en utbildad industri, föra ordet, utgöra, hvar
och en för sig, en makt, som skiftesvis tillkämpar
sig öfveryäldet öfver det allmänna och dess rätt.
Alla sådana, vanligtvis korporativa interessen, hafva
det gemensamt, alt de, med penningeförlagets
öfver-makt, hålla den stora mängden samhälls-individer i
ett tillstånd af omärklig ofrihet, hvarur de nästan
aldrig kunna arbeta sig ut, emedan de icke på sin
väg finna rättvisa, endast en lumpen barmhertighet
som kanske kommer slutligen och för sent. Dessa
interessen, rikedoms-interessena, begagna vanligtvis det
allmännas fördel såsom förevändning; men om det
allmännas, det helas, fördel en gång skulle inses och
hyllas, så skulle de förr nämda interessena nödgas
gifva vika, och då skulle också välståndet icke
längre bli förbehållet vissa klasser.
Hvad som isynnerhet föranledt oreda i
hithörande åsigter, är den ytlighet med hvilken man sett
förbi väsendet och grundbeskaflenheten af menniskans
arbete. Har man en gång gjort sig reda för dettas
betydelse, så förfaller man icke i det felet att
upp-sålligen föreskrifva den rike, att, på allmosans väg
ersätta hvad som den fattige hrister till följd af
säknad rättvisa. Sjelfva den falska tankan har väl
alltid legat till grund för alla tiders barmherlighcls- ’
verk, men den har först nyligen blifvit med
frimo-dighet utsagd såsom regel, nemligen så att manier-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
