Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hud, ömtåligare än de flesta djurs, behöfver
skyddas af kläder; äfven dessas anskaffande fordrar arbete.
Har man hunnit till den grad af undangjordt
arbete, att man har dessa första behof af föda och
kläder tillfredsställda, så uppstår för sinnet en
ledighet, så att det kan uppfatta äfven andra
förhållanden, taga intryck af annat än dessa första behof,
som endast tillhöra djurlifvet; man blir ledig för
uppfattningen af sådana behof som röja sig inom
menniskans ädlare natur.
Den högre känsla som utgör kännetecknet,
såväl som väsendet, af menniskans samband med Gud,
manar henne till lystnad efter en närmare insigt i
dessa högre förhållanden.
Denna åtrå, eller kunskapsbegäret, uppkommer
först då rätt lifligt, när man blifvit mer eller
mindre befriad från de strängare och första behofvens
kraf. Tillfredsställandet af dessa sednare, eller med
andra ord, det segerrikt genomdrifna arbetet i de
lägre sysselsättningarna, lemnar småningom rum för
vår sysselsättning med de högre. Och om detta
inträffar i någon mån med hvarje menniska, så
inträffar det ännu mera märkbart inom olika klasser
af menniskor, på det sätt, att då en arbetar inom
de lägre sysselsättningarnas område, förrättar han
dermed kanske så mycket att han både för sig och
flere förskaffar nog af det slag som utgör föremålet
för hans arbete. Dessa flera kunna då begagna hans
öfverskott och sjelfva åstadkomma annat i högre
sysselsättningar, hvaraf skörden åter i sin tur kan bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
