Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetsdelningens utsträckning, sd att den hvarken
genom sin trånga ensidighet omedelbart dödar allt
högre lif hos den individ som egnat sig^deråt, eller
försätter honom i det farliga lägef, att, ifall hans
handgrepp blir öfverflödigt, han sjelf också dervid förlorar
all tillgång att sjelfständigt uppehålla sin existenCe.
Men sedan vi erkänt, att afdelningen i skiljda
sysselsättningsserier är nödig, äfvensom ännu mera \
skiljda yrken, och slutligen äfven i handgrepp, kan
rcke fråga mera bli om att återgå till
naturtillståndet, der hvar och en måste besörja sina
förnödenheter allena, i alla fack. En motvigt fås endast
deri-genom att den förstnämda delningen, i serier af högre
och lägre arbete, icke får göras skarp.
Skickligheten vid produktion må uppdrifvas med den största
ensidighet, men själsodlingen måste fritagas från
arbetsdelningen i så måtto, att hvar och en måste hafva
en del af den sysselsättning som skänker uppfattning
af det högre målet.
I bestämdare ord: Arbetaren må, i det
mekaniska arbetet, drifva arbetsfördelningen så långt som
yttre förhållanderne påkalla, men han får icke
använda hela sin dag på denna sysselsättning, han
måste äga tid öfrig för religiösa och cesthetiska
sysselsättningar.
Endast med detta villkor kan en, i det
mecha-niska uppdrifven, uteslutande skicklighet vara nyttig
vid produktionen, utan att vara förderflig för
menni-skans högre bestämmelse.
Om Fattigväsendet.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
