Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dold afund som alstrar sjelfva omdömet deröfver hos
andra, eller åtminstone en svagtänkt jemförelse der
den dömande personens egna förhållanden utgöra
måttstocken.
Det återstår likväl, under dessa vacklande
omdömen, ett grundbegrepp som vid alla tillfallen synes
ligga gömdt i benämningen lyx. Det är en
förbrukning utöfver hvad menniskans första behof föranleda.
Det närmaste bestämda blefve alltså att hvarje
öfver-drifven förbrukning är lyx. Men man står dock på
samma ställe med omdömet om hvad lyx är. För
att rätt tänka sig detta, måste man uppfatta de
två riktningslinier i hvilka den öfverdrifna
förbrukningen kan förete sig. De äro den moraliska och
den financiella eller ekonomiska. Den sednare
existerar såsom fel så snart individen tillåter sig
förbrukningar hvilka icke grunda sig på tillgångar.
Hvarhelst lyx finnes endast föranledd af fåfänga, af
begäret att lysa, är den moraliskt felaktig. Åter
der den icke grundar sig på materiella til Igångar,
ekonomiskt felaktig tillika. Man kan med en fin
sesthetisk bildning hafva fått en rik uppfattning af
det sköna i former. Hos en sådan individ finnes
alltså ett verkligt psykiskt behof att njuta deraf. Är
han icke så rik att han kan, utan förvirring i sin
ekonomiska ställning, använda något derpå, så har
han tillåtit sig en lyx, i ekonomiskt afseende, som
icke var det i moraliskt. Är han åter så rik, att
anskaffandet af t. ex. statyer, målningar och dylika
saker, ingen rubbning förorsaka i hans ställning, s&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
