Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidriga vinningen. Deremot när allt tillgår
naturligt sä förlorar ingendera, utan båda vinna — få
sitt arbete godtgjordt.
Om man ville försvara den obegränsade
pris-nedsättningen ur förr anmärkta skäl att det är en
fördel för individen att lätt åtkomma något, så skulle
man nödvändigt med samma skäl försvara stjälandet.
Det skulle dervid icke kunna anföras såsom gensvar
att stöld skadar det allmänna, emedan den upphäfver
eganderättsprincipen. Eganderätt finnes nemligen
fästad icke blött vid de förråder som äro frukter af
mitt förr gjorda arbete, utan den finnes lika säkert,
och ursprungligt förenad med villkoren för dessa
frukters uppkomst, d. v. s. med arbetet sjelft, med
mensk-liga individuella förmågan, menniskans grundegendom.
Men dessa villkor för uppkomsten af en frukt, denna
förmåga, denna grundegendom, blir menniskan
från-stulen dä hon måste afstå sitt arbetes frukter utan
en’ godtgörelse som är tillräcklig att motsvara de
anspråk som äro beting för hennes individualisation.
Man ser således att genom nedsättning af priser och
godtgörelse under denna punkt blir en stöld
begången just i roten af egendoms uppkomst. — När man,
från betraktandet i allmänhet, öfvergår till det
konkreta tillståndet i staten, så finner man att den
villkorliga prisnedsätlningens olat allmännast utöfvas af
penningestyrkan.
Det är tydligt att ett öfverlägsel kapital på en
enda hand, och dermed åtföljande stor inkomst, kan,
för innehafvarens existence, tillåta en jemförelsevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
