Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefde derinom, åtminstone då de hunnit graden af
förläggande idkare, eller erhållit mästerskap.
Men med dessa stora förmåner, hade
skråinrätt-ningen också stora brister, genom hvilka de slutligen
icke mera skulle kunna bibehålla sig.
Principen inom densamma var, enligt hvad förr
är sagdt, en motsats till industrialismens princip deri
att man här (vid skrået) antog behofvet såsom gifvet,
och ordnade produktionen derefler. Men behofvet kan
icke antagas såsom någonting fixeradt. Det Ökas
oupphörligt då man låter kulturen och arbetet med
frihet utveckla sig. Man måste endast antaga att
behofvet skall för hvarje, moment vara det första,
att produktionen skall rätta sig derefter; men man
får aldrig arbiträrt bestämma detta behof såsom
någonting, det man kan eller bör qvarhålla på samma
ståndpunkt. Det är tydligt att utveckling af
rikedom och kultur skulle bli stationära genom detta
system , och delta just jemt i den mån som man
lyckades att tillbakahålla en fri utväxt af behofven. Man
felade alltså i skråsystemet på två sätt, i afseende
på begreppet om dessa, ehuruväl man hade följt en
riktig grundsats i afseende på ordningsföljden mellan
behof och produktion; nemligen först med att antaga
behofvet såsom alltid ungefärligen lika; dernäst med
att likasom lägga hela summan af arbele (eller
behof) under staten, och sedan arbiträrt fördela den åt
vissa med uteslutande af andra. Detta sista fel är
af stor betydenhet och står i rak. strid mot budet
att menniskan skall arbeta; ty genom att sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
