Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Endast uppfostran i stort kan åstadkomma
lösningen af detta problem.
Sjelfva uppgiften synes utgöra en
hårdhjer-tad bekräftelse på industrialismens giltighet, emedan
denna just förutsätter en sådan splittring, der hvar och
en, utgörande ett helt för sig, må utan vidare
betänklighet öfverlemnas att värna sig sjelf bäst han
gitter. Men industrialismen har under denna sin
theo-retiska syftning derjemte praktiskt slagit under sig
en mängd villkor och medel som endast samhället
erbjuder. Kapitalernes öfvermakt, ställd under
statens garanti, som gaf möjlighet åt deras uppkomst,
är just hvad staten måste motväga genom återställande
af jemnvigten mellan det lefvande kapitalets (det
närvarande arbetets) och de förut samlade kapitalernes
(det samlade förflutna arbetets, penningens) anspråk.
Industrialismens inflytelse blir icke farlig om
man så tillställer. Man kan med förutsättning att
staten sörjer för sina barns verkliga, d. ä. religiösa
uppfostran, gerna öfverlemna individen åt sig sjelf,
att sörja för sin säkerhet, allenast samhället icke
vål-ler honom någon osäkerhet; såsom vanligtvis nu.
Vi erinre åter om skråinrättningen att dess
afseen-de på säkerhet grundade sig, om också omedvetet,
på principen att hehofven skulle föregå produktionen;
att det falska i grunden härvid var att man
antog behofvet såsom bestämdt. och fortfarande lika,
då det deremot alltid i en kulturstat är växande;
att det statsekonomiska behofvet betraktades af
skrået såsom ett domaine under staten, och bvilket
således kunde af de maktegande förvaltas, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
