Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och slätt intet annat än att stjäla af efterverlden); att
man tverlom för att äfven i detia fall hylla idéer
om säkerhet och stabilitet, erkänner nödvändigheten
att samla förråder; alt i individens lefnad bildningen
skall bestämma de eest het iska behofvens tillvaro, och
moralen, Gudsfruktan, kärleken, deras
tillfredsställande eller tillbakahållande; att menskligheten
proklamerar sitt anspråk på frihet för alla sina samhällen,
så att alla hindra om någotdera blefve utsatt för att
kufvas, vore det också endast inom arbetets gebiet»
Uppfyllas alla dessa villkor så utgör industrien
en välsignelse. Hittills bar det varit annorlunda. Det
är således tillämpningen af vår seger öfver naturen
som måste bli annorlunda. Sättet att ändra
missförhållandet med behofven i stort, känner enhvar,
nemligen att lemna dem åt deras naturliga uppkomst,
eller med andra ord och ännu fullständigare sagdt,
att icke uppmuntra produktionen, att låta den
komma af sig sjelf. Enskiltheterne af ett motsatt
förfarande äro upptecknade i Englands historia under
de sednaste 200 åren. Krig, omätliga eröfringar,
handelstvång mot den öfriga menskligheten, jemte
prohibitioner, uppmuntringar och allsköns
tillkonst-lingar, hafva der räckt hvarandra handen för att
framkalla en onaturlig produktion, och då man i våra
dagar åter, efter så omätliga ansträngningar ändock
fann att man stod på samma ställe, blef kriget med
Gbina en alldeles oundviklig nödvändighet för att
åter eröfra en ny afsättning; men när Asien en gång
är öfverfyldt så väl som de öfriga verldsdelarne, får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
