Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till än den ena, än den andra, hvilket dock
slutligen gäller arbetarens hela lifstid, fördelad i dag
efter dag, under hvilka han ’ försäljes att arbeta för
andras syften.
Den arbetande kommer slutligen på den punkt,
att hans krafter icke mera äro så verksamma som
under lifligaste åldern, då upphör småningom den
användning han förut fann för dem, och då är äfven
det konstlade systemet slut, då blir han fri från att
använda sig för andra. Han eger också lika liten
utväg nu som fordom att använda sig för sig sjelf,
då inträder för honom nödens tid, och han har icke
ens de lumpna men likväl oumbärliga fördelar som
den köpte slafven har, att blifva vårdad och
uppehållen vid lif, till lifvets naturliga gräns, och det
är intet tvifvei derom att nöd och sorger för tidigl
sluta banan för en stor mängd menniskor i denna
klass; men så länge de lefva, firar fattigdomen sin
triumf öfver deml
Hvaraf kom nu allt detta? Påtagligen deraf att
man »eke inser och erkänner att menniskans arbete
måste vara fritt, och att ingen skulle få tillegna sig
frukten deraf, ty då är- det icke mera fritt. Hvad
bjelper det att staterne proklamera köpslafveriets
af-skaffande, när man deremot icke lär sig förstå att
det hyrda slafveriet är till och med mycket farligare,
likasom det är lika oädelt som köpslafveriet, fastän
detta synes värre. Bestämdt vet man att egentlig
fattigdom, pauperism, aldrig förekommer i slafkolo- <
nierne, hvaremot denna kräfta så mycket allmännare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
