Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utrusta! henne att hon, med ostörd verksamhet inom
den sphser som kulturtillståndet medgifver, eröfrar
lida någon inskränkning bos förnuftiga väsenden. När
nu kraften bos individen utgår och stadnar skapande i
en produkt, ingjuter sig i ett sinnligt substrat,
bvar-vid en materiell produkt uppkommer, måste så mycket
af denna produkt ovillkorligen tillhöra samma individ,
som svarar emot den i produkten nedlagda kraften.
Der ser man således en egande rätt konstruerad, obe»
roende af öfverenskommelse.
Jag förutsätter, att läsaren icke skall misstaga sig
på det aftal hvilket sedermera behöfves för att afskilja
hvarderas andel i produkten, d. v. s. den som tillhörde
produktionskraften, och den som tillhörde substratet
för densammas vltring.
Occupationsrätten kan endast träffa den yttre
naturen, samt till och med endast vissa sidor deraf,
nem-ligen blott en del af de groft materiella sidorna. Sjelfva
jordytan träffas af dess tillämpning, vattnet föga (för
dess allmänna Öfvertillräcklighets skuld), luften och
ljuset ännu mindre, och de bestämmande naturkrafterna
i sig sjelfva alldeles icke. Således finner man att
föremålen för en konventionell eganderätt, äro få, i
jem-förelse med dem som hvarje individ kan utveckla utan
att inskränkas af andras anspråk på samvaro. Till
dessa sednare höra naturkrafterne, så vidt deras
be-herrskande icke betingas af redan underslagna substrat.
Vidare höra dit alla de tillfällen till eganderätt som
ligga i samhällsinstitutioner och odlingstillståndet, som
äro delbara åt alla, och hvarigenom de gamle
rättslä-rornes communio primaeva får en tillämpning.
Man finner häraf att menniskan eger ojemförligt flere
tillfällen att stabiliera en absolut egande rätt än en
konventionell.
Men allmänt fäster man sig likväl ifrigt vid den förra.
Alla de många bemödanden som man i Frankrike haft,
dels under revolutionen, dels ända till sednaste tid,
bafva kastat sig på den förra, den konventionella, eller,
såsom jag ville kalla densamma, den grofva eganderät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
