Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likaså hafva skråen och öfriga privilegierade, blott
genom tillfälligheter kommit mer eller mindre ur den
kalla domning i hvilken de genom tillit till
skråbanden blifvit in vaggade, och den fördel de sednare
skördat, synes bäst vid jemförelsen emellan det som
hos oss förekommer, och hvad man i andra länder
finner presteradt i så Väl handtverks- som fabriksväg.
Man ser tydligen att i dessa fall blir en
näringsidkare långt mera liknöjd och säker på sig, följer icke
med siri tid, och följden blir att ojemförligt mycket
mindre intelligent verksamhet kommer sådana
näringar till godo. Häraf bristande summariska
tillgångar, i jemförelse med hvad som skulle uppkommit , i
fall idkarne haft någon sporre för omtankan. Men
ännu värre är det härigenom stäldt med de många,
hvilka i ett land, med stängda näringsutvägar,
för-gäfves se sig om efter arbete och fortkomst. Huru
oräkneligt många nödgas icke, under sådana
omständigheter, stanna på dagakarlens ståndpunkt, och ifrån
den har man icke ett steg till pauperismen, ty man
står då redan inom dess område. Huru många
dessutom, hvilka finna en undskyllan i sjelfva
ställningen, så att de, både i sitt eget och andras omdöme,
vilja vara ursäktade, då de gå görlösa, ursäktade
med uppgiften att det är ondt om arbete.
Den förmögne upptager sällan denna ursäkt
såsom gällande; det är en från barndomen inpreglad
hårdhet, emedan han aldrig försökt den brödlöses
ställning, och dessutom tycker alt arbete för dagen
03
Om Fattigväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
