Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängden åtminstone en proklamation af att det rätta
bör hållas i aktning och det orätta föraktas. De
kunna icke skilja sak och person, icke absfrahera
menniskan från brottslingen, och man bör icke önska
dem denna urskillning innan de också i andra
afse-enden hunnit den grad att de kunna det genom
verklig moralisk förädling.
Vi återkomma till kolonisationsidéen. Man har
i sednare tider, helst från England, användt
kolonisation, både åt oförvunna och åt brottslingar. Det
förra lärer väl alltid varit förmånligt, det sednare
deremot har icke vunnit vexande förtroende. Men
skälen dertill äro alldeles skillda från hvad här bör
komma i fråga. Det är deportation som i England
utgör kolonisations-idéens tillämpning.
Genom kolonisationens användande såsom straff,
hvilket är händelsen med Engelska systemet, kan icke
samma ändamål vinnas. Det har dessutom det felet
med sig, att vid användning på bestämd tid,
föranleda ofantliga kostnader med fram- och åter-transporf,
hvarvid man får tillbaka samma bofvar som förut,
endast kanske något mera förvildade, och under liden
vaggade af förhoppningar utaf den gamla arlen inom
deras lif. Elt sådant system kan icke annat än vara
högst ofördelaktigt. Såsom lifslidsdeportalion kan man
vänta någon verkan deraf, men blandningen med en
annan befolkning bibehåller minnet af fångens egna
samhällsställning; förflyttningen till ett herrligt
klimat innehåller mera lockande än afskräckande verkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
