Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en menniska, öfvergifva den bana hvilken man en
längre tid följt, och åter börja en annan? Men
likväl fordrar man delfa utaf en straffad, en moraliskt
och borgerligt obemedlad person.
Vid kolonisationssystemet, sådant det här är
»änkt, är resultatet hufvudsakligast beroende af de
två omständigheterne 1) att man genom hoppet bragt
personerne till medverkan eller rättare att ensamme
determinera en moralisk vändning; och 2) att, enligt
principen för eganderättens tillämpning för arbetaren,
så stora tillgångar uppkomma, att den materiella
möjligheten blir för handen.
Särskildt må här uppräknas de grundsatser på
hvilka en sådan plan är byggd.
1) Att menskliga arbetet icke får vara skildt
ifrån sitt syftemål, såsom beroende af personligheten,
och att detta iakltages dermed att den arbetandes
eganderätt till produkten af sitt arbete godkännes.
2) Alt straffen väl icke betraktas såsom
förbätt-ringsmedel, utan endast såsom ett försvar för de
fredlige, och följaktligen må bibehålla den skärpa man
finner nödig, men att, då straffets tillämpning
vanligen kastar de straffade ytterligare in i de fattigas
och nödlidandes klass, hvilket staten aldrig kan åsyfta
eller önska, blir vården om de straffade ett bevis att
staten kan med kärlek behandla dem som efter
ut-ståndet lidande blott kunna betraktas såsom föremål
för barmhertigheten.
3) Att äfven den, som blir föremål för ett
barmhertighetsverk, icke erhåller något för intet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
