Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelfständighel, men icke med alt ännu mera lilU
konstla hans ställning genom förmynderi och en
ändock alltid otillräcklig allmän vård om det enskilda
som just få It den egenskapen att sjelf vara det fulU
kom ligaste organ för sin egen vård.
Men jfrån denna åsigt och från den preventiva
ståndpunkten måste vi öfvergå till den andra, som
har sammanhang med öfverskriften till denna
afhand-ling, således till den åsigt som godkänner förstörel*
sen för att efteråt få hjelpa, med ett ord till frågan
om fattigvården.
De skriftställare som i sednare tider afhandlat
denna fråga såsom sådan äro delade efter deras
religiösa bekännelse. De katholske förfat lar ne, som ifrån
barndomen vant sig att anse allmosegifvandet såsom
en särskild dygd, fordra fördenskuld att den fat*
tige skall hjelpas genom andra. De protestantiske
åter se saken såsom ett ordnings- och polismål,
der-vid den fattiges egen verksamhet tages i anspråk.
Katholikerne vilja äfvenledes helst att de fattige skola
genom enskild välgörenhet bispringas, men
protestanten önskar att saken skall besörjas kommunalt. Båda
öfverensstämma likväl deri att de icke synnerligen
rekommendera denna sednare, eller kommunala
för-sörjning, men detta gemensamma har likväl hos båda
olika grand, ty katholiken antager församlings vård
såsom ett nödfall då den enskilda välgörenheten icke
varit tillräcklig; protestanten deremot antager samma
nödfall, men såsom inträdande då den fattige
alldeles icke kan försörja sig sjelf; tillika betraktar pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
