Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värdet af den nytia han gjoVde inöm familjen. Ett
bidrag af t. ex. 50 R:dr rgs eller B:co efter
om-ständigheterne — äfven 100 R:dr rgs, skulle jemna
förhållandet så att familjen icke blefve betungad. Men
så ofta det läte sig göra att placera en person utan
betalning, skulle man naturligtvis begagna en sådan
fördel. Men alltid — med eller utan bidrag — skulle
upptagandet vara med någon uppoffring, och den
upptagna således hafva skäl till tacksamhet.
Det inses lätt att inga familjer, som icke sjélfve
vore burgne, skulle i detta afseende anlitas. Det
kunde lätt hända att sådana som sjelfve voro ganska
fattige, skulle åtaga sig ett fattighjon, allenast för
penningbidraget; då blefve saken förvandlad till en
entreprenad, och ändamålet blefve allsidigt förfeladt.
Inga rikat och inga fattiga, familjer skulle för
ändamålet anlitas. På den omständigheten beror sakens
framgång *).
Fördelarne af ett sådant inhysande i goda
familjer, äro påtagliga. 1) Den hycklande fattige går
icke in på att bli försörjd på det sättet. Det skall
vara verklig nöd; således utgör methoden, från den
sidan sedd, en kontroll. 2) Andliga inverkningarna
af kärlek och deltagande å ena sidan, samt känsla
utaf sin förbindelse å den andra, göra ett band
emellan den hjelpande och den hulpne. 3) Man har då
*) I Schweitz har man satt försörjningshjon, helst barn,
offentligen på enlreprenade. Det är nästan oförskämdt.
Man kan väl veta huru sådana personer skulle bli
försörjda !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
